Tårarna faller. Har jag pressat mig för hårt? Jag vill ju så gärna. Förbannade ångest!

Ska testa på gruppträning. Afro ligger närmast i tiden. Jag har bjudit med två vänner att följa med. Nu sitter jag i klistret. Måste ju gå nu. FAN OCKSÅ!

Vill vill vill, men det räcker inte. Är rädd att jag imorgon kommer banga eller tvinga mig dit och sedan svimma där eller göra bort mig.

Usch och fy för rädslan alltså. Livet vore mycket enklare utan den.