Livets sköra blomma

Vill börja detta inlägg med ett FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!

 

Så, nu har vi det ur världen. Nu kan vi fokusera på min stora jävla ångestklump som ligger i magen och gör att illamåendet står långt uppe i halsen. Varför detta?

 

Jo, jag hade gjort planer inför min första praktikdag. Planer som lät mig komma igång smått och som lät mig behålla tryggheten. Dessa planer har rämnat. Nu måste jag träffa många fler människor, jag måste vara på ett ställe jag inte känner till och jag inte vet var toaletten finns på. JAG KOMMER ATT DÖ! Japp, det kommer jag. Avlida, pladask på golvet. Svimma, eller kräkas rakt ut.

 

Vi avslutar som vi började FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN oxå... :/