Jag ÖVERLEVDE!!! Alltså fatta, jag STÅR PÅ BENEN! Jag är totalt lyrisk och ja, jag vet inte. Jag har till och med stått på scenen i en lek. Sjungit singstar med publik och ÄTIT mat utan att kräkas. ALLTSÅ förstår NI bedriften? FÖRSTÅR NI BEDRIFTEN???

Ni anar inte hur bra det här är. Att jag sedan var en utav de sista att lämna festen, ja det är en annan femma.

Men allt var inte rosaskimrande och vackert. Nej, såklart fanns ångesten där. Klumpen i halsen när jag kom dit. Klumpen över att jag var kiss och bajsnödig och skulle kräkas rakt ut. När vi skulle äta mat, jag trodde verkligen att jag skulle kräkas. VAR övertygad där ett tag men TVINGADE i mig maten. Ångest genom hela tallriken! Men jag åt upp. Det är en bedrift.

Sedan lekar. Kräkklumpen i halsen gjorde sig påmind. Guppade upp och ner. Retades med mig. Ångest här med. Jag tvingade mig upp på scenen iaf. Stod där och gjorde bort mig lite grann. Sådär man gör i roliga lekar.

HERREGUD, jag ÖVERLEVDE!!!!!!!! Hur ska jag kunna sova nu. Jag är så uppe i varv och lycklig att jag vet inte vad. ÅH vad underbart. Ibland är fan livet ett rosamoln. Men till skillnad från andra bloggars porträtterande, så har mitt moln svarta fläckar.

Att utsätta sig för sådana här hemskheter OM OCH OM igen. Det är nyckeln. Nyckeln till att må bra och bli frisk. Nu tog jag ett steg framåt. Vet att det kommer ett bakslag snart men jag tänker rida på vågen lite först. Njuta utav hur bäst jag faktiskt är. HEJA MIG!