När jag väl ställt in mig på att gå på "grupp terapi" så kanske det inte blir någon. Många hade backat och sagt att de inte kunde. Är det ångest och oro som gör detta?

Jag hade gärna fått lära känna fler med min problematik. Jag vill se hur de ser ut, veta vad de har för problem och lära mig utav dem. Som det känns just nu så springer jag runt i ett ekorrhjul- runt,runt,runt. Igår krashade jag dock. Migrän och värk i hela kroppen. Jag antar att det är för att jag stressar.

Jag vill bara hitta ett stort berg och skrika ut all jävla ångest och frustration. AAAAAAAAAAAHhhhhhhhhhhhhhhhhh

Jag skulle nog få skrika tills jag kollapsade. Tänk om jag hade någon att prata med, tänk om någon kunde säga: Såhär ska du göra för att bli frisk.

Jag vill bli frisk, det vill jag. Jag vill se det ljusa i livet. Jag vill hitta livet igen. Jag vill leva!