Jag mår bra utav att träna. Det har jag banne mig märkt. Nu när jag kommit över tröskeln och bara gör istället för att tänka. Hoppas att jag ska våga mig på några pass snart också. Känns som att det är nästa steg. Vill vill vill, men vågar inte. Bara att göra, kanske ska fixa motto-halsband med den inskriptionen??
En vissen blomma som vill växa upp och frodas. En blomma som gör allt för att kämpa mot ångesten. En blomma som mår lite bättre efter PCO-diagnosen, men som fortfarande mår förjävligt. Här spyr jag galla och strör rosor. Letar du efter en blogg med rosa fluff, då har du hittat fel. Här är det RIKTIGA livet, verkligheten för många utav oss där ute!