Livet består av utmaningar. För oss med ångest och social fobi är dessa utmaningar många och också betraktat av andra små.

Utmaningar jag tagit mig an och överkommit:
- Shoppa i ett shoppingcenter
- Handla i mataffären utan att "springa igenom"
- Simma i badhus
- Träna gruppträning
- Åka på (släkt) kalas utan att jag kör
- Vara hos min livsblomma utan ångest
- Svara i telefonen

Jag har också haft många säkerhetsbeteenden. Några är faktiskt borta iom att jag fick min PCO diagnos. Sanningen är också den att jag mår OTROLIGT mycket bättre sedan jag fick just den. Innan hade jag alltid binda/tampong antingen använde jag det eller så hade jag det lättillgängligt på mig eller i väskan. Jag hade också ALLTID en påse med mig i fickan och väskan ifall jag skulle kräkas hux flux. Denna påse är nu borttagen. Inte helt men mestadels. Och ofta ligger den bara i väskan. Jag har fortfarande med mig en väska med mediciner men jag har slutat att ha en påse extrakläder i bilen om jag åker någonstans.

Ja, jag har kommit långt. Ångesten är faktiskt lägre och ofta trappas den ner snabbare när jag gör något nytt. Som denna gurppträning. Jag började i tisdags och då slutade ångesten precis innan passet började på torsdagsträningen hade jag knappt ångest.

Nu sitter jag och funderar på nya utmaningar. För jag måste hela tiden hålla allt detta vid liv. Måste gå till badhuset snart tex för att inte förlora det hindret. Men jag funderar också på att gå på bio. Frågan är bara med vem. För man kan väl inte gå själv?

Ta hand om er fina livsblommor där ute. Tänk på att nära er själva. KRAM