Förlåt, bloggen har verkligen fått stryka på foten då jag är ute på praktik. Trivs som sjutton där, men ångest finns kvar och ligger ibland som ett lock över allt det vackra. Igår skulle jag tex gå på ett intressant möte, jag var lite orolig innan och trodde att det bara var det när magvärken kom. Men så blev jag illamående också, tänkte fortfarande att det var ångest dock och drog en "vit lögn" över att jag plötsligt blivit illamående och var tvungen att åka hem (vilket förvisso var sant). Väl hemma sov jag, fortfarande ont i magen och illamående men det blev bättre på kvällen och jag tänkte åka idag. Så blev det inte, för efter morgonens toalettbesök så hade jag fortfarande ont i magen och ett illamående som gungade i kroppen, så jag smsade att jag inte kunde komma. Ringde också lite senare då jag inte fått något svar. Nu liggerjag dock här hemma och mår skit, dels pga illamående och magvärk men mest pga att jag stannat hemma och satt min handledare lite i skiten. Hon fick nämligen ändra sin planering pga mig. BLÄ, ångesten gnager och vad gör man? :/ FAN!
En vissen blomma som vill växa upp och frodas. En blomma som gör allt för att kämpa mot ångesten. En blomma som mår lite bättre efter PCO-diagnosen, men som fortfarande mår förjävligt. Här spyr jag galla och strör rosor. Letar du efter en blogg med rosa fluff, då har du hittat fel. Här är det RIKTIGA livet, verkligheten för många utav oss där ute!