Imorgon kommer den, prövningen. Då ska jag åka många mil till ett ställe där det finns många människor och få toaletter. Jag har aldrig varit där, bara det är en utmaning.

Jag åker själv, vilket känns skönt. Prövningen är när jag kommer dit. Vågar jag stanna kvar eller vad kommer ångesten göra med mig? Jag måste välja denna gång, INTE ångesten. Jag måste pusha mig framåt. Sitter jag hemma mellan fyra väggar så kommer ångesten finnas kvar. Jag vill inte att den ska finnas. Jag vill ha bort den.

För att få bort den måste jag utsätta mig, jag måste verkligen. Lycka till, mig själv imorgon!