Kategori: Feb 12
Jag åkte igår. Jag skrattade så att jag kiknade och jag hade trevligt. Jag tänkte inte alls så mycket på min oro, utan jag njöt.
Vad hände liksom? Samtidigt som jag tror att den hjälpen jag får, inte räcker. Samtidigt blir det bättre. Hur blir det så?
Jag förstår inte livet och jag förstår inte mig själv.
En vissen blomma som vill växa upp och frodas. En blomma som gör allt för att kämpa mot ångesten. En blomma som mår lite bättre efter PCO-diagnosen, men som fortfarande mår förjävligt. Här spyr jag galla och strör rosor. Letar du efter en blogg med rosa fluff, då har du hittat fel. Här är det RIKTIGA livet, verkligheten för många utav oss där ute!